Nyligen kom Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ut med en rapport som skakade om vår sektor i Sverige och medlemmar i IEP, icke-medlemmar och i princip alla organisationer inom sysselsättningssektorn diskuterar och ifrågasätter fortfarande rapporten.

Rapporten slog ned som en bomb den 16:eoktober. Rapporten är ett välkommet tillskott i utvärderingen av den aktiva arbetsmarknadspolitiken, men resultaten bör också nyanseras och problematiseras, inte minst avseende Arbetsförmedlingens roll.

Vilka konsekvenser det kommer att få för vår sektor är fortfarande oklart.

Rapporten i korthet

En effektutvärdering av arbetsförmedling med oberoende leverantörer

Rapport 2024:17

Som en del av reformen av Arbetsförmedlingen infördes de fristående tjänsterna Rusta och matcha och leverantörerna tog över mycket av arbetet med de arbetssökande. Nu har Johan Egebark, Lisa Laun, Linus haveLiljeberg, Magnus Rödin, Martin Söderström, Emilie Videnord och Johan Vikström efter flera års projekt kommit fram till en effektutvärdering av interventionen.

Oberoende leverantörer, ett slags privat arbetsförmedling

Januariavtalet från början av 2019 innebar starten för en omfattande reformering av Arbetsförmedlingen. Myndigheten skulle fortsatt ha huvudansvar för arbetsmarknadspolitiken, men stödet till de arbetssökande för att snabbare komma in på arbetsmarknaden skulle främst ges av leverantörer fristående från Arbetsförmedlingen. År 2020 infördes därför tjänsten ”Rusta och matcha”, en vidareutveckling och utökning av tidigare tjänster där fristående aktörer jobbat med arbetssökande. De fristående leverantörerna hade relativt stor frihet att under som mest 12 månader utforma innehållet. Rusta och matcha har under de senaste åren varit en av Arbetsförmedlingens största insatser.

Randomisering för att mäta effekter

För att göra det möjligt att studera effekterna infördes Rusta och matcha som en randomiserad försöksverksamhet. Det betyder att vissa arbetssökande slumpades till tjänsten, medan andra med liknande förutsättningar fick det ordinarie stödet från Arbetsförmedlingen. Randomiseringen gör det, enkelt uttryckt, möjligt att jämföra utfallet mellan grupper med liknande förutsättningar som lottats till olika insatser. Även ersättningen till leverantörerna utformades delvis för att möjliggöra en utvärdering. I rapporten jämförs arbetssökande som lottats att delta respektive att inte delta, oavsett om de deltagit eller inte, intention-to-treat (ITT). Metoden används ofta inom randomiserade studier av det här slaget.

Deltagare med genomsnittliga jobbmöjligheter

Målgruppen för Rusta och matcha var arbetssökande med medelstora behov av stöd. De som bedömdes ha goda chanser att få ett jobb skulle stanna kvar på Arbetsförmedlingen och få begränsat stöd, ansöker främst arbeta på egen hand.

De som hade mindre chanser till få jobb skulle få ett mer fördjupat stöd genom Arbetsmarknadsdepartementets övriga tjänster. Rusta och matcha-gruppen delades i sin tur in i tre nivåer beroende på hur mycket stöd de ansågs behöva – låg, medel eller hög. Bedömningen av de arbetssökandes chanser till jobb gjordes med hjälp av ett statistiskt bedömningshjälpmedel som baserades på ett 30-tal bakgrundsvariabler.

Arbetssökande som är placerade på Rusta och matcha och som bedöms ha mindre behov av stöd jämförs med liknande arbetssökande som istället får begränsat stöd från Arbetsförmedlingen. Rusta och matcha-gruppen som bedömdes behöva mycket stöd jämfört med de som skulle få utökat stöd från Arbetsförmedlingen.

Dyrare support för de oberoende leverantörerna

Både de som anvisades till Rusta och matcha och de som inte blev anvisade deltog i Arbetsförmedlingens ordinarie insatser i ungefär samma omfattning de första 12 månaderna efter randomiseringen. De hade ungefär lika många möten och fick ta del av samma
basservice, exempelvis Platsbanken.
De som lottades till Rusta och matcha hade dessutom möjlighet att få stöd från en fristående leverantör, och ungefär 60 procent av dem påbörjade tjänsten.
Eftersom Rusta och matcha till stor del tillkommer utöver andra insatser betyder det att de som lottats till tjänsten fått ta del av insatser i större utsträckning.

Rapportförfattarna har kartlagt och beräknat kostnaderna för stödet till de arbetssökande. De
stödinsatser som gavs till arbetssökande i Rusta och matcha-gruppen var dyrare än de betydligt mer
begränsade insatser jämförelsegrupperna fick del av på Arbetsförmedlingen. Kostnaden för de arbets
sökande som bedömdes behöva lite mindre hjälp och som lottades till Rusta och matcha var cirka 46 procent högre än för de med liknande egenskaper som lottats att stanna kvar hos Arbetsförmedlingen.

För de arbetssökande som behövde mer omfattande stöd för att få
ett jobb var kostnaden för Rusta och matcha cirka 70 procent högre än för jämförelsegruppen.
En bidragande orsak till kostnadsskillnaderna är att de som blev kvar hos Arbetsförmedlingen fick ett begränsat antal insatser. Det gäller både arbetssökande närmare arbetsmarknaden som enligt planen skulle ha begränsat stöd, och arbetssökande längre ifrån arbetsmarknaden som egentligen skulle ha fått fördjupat stöd på Arbetsförmedlingen, vilket dock inte blev fallet.

Varken bättre eller sämre arbetsmarknads- och utbildningsresultat

Trots högre kostnader är det fler i Rusta och matcha som jobbar. De har inte högre löneinkomster än jämförelsegruppen vid uppföljningarna efter 6, 12 och 18 månader. Det gäller båda som bedöms vara närmare och längre ifrån att arbeta på marknaden. Det finns inte heller några betydande sådana effekter på tillsvidareanställning inom 14 månader, vilket mäts som fyra månaders anställning med en inkomst motsvarande 75 procent av minimilönen för handelsarbetare.För dem som stod längre från arbetsmarknaden var sannolikheten något högre att ha någon löneinkomst alls sex månader efter programmet, kanske ett första steg in på arbetsmarknaden, men effekten var tillfällig
och försvann efter 12 månader.  Rusta och Matcha- Gruppen började inte heller studera i högre utsträckning än jämförelsegruppen.

Rapporten använder sig av inkomstdata per månad som är hämtad från Skatteverket, vilket ger trovärdig information om hur mycket olika personer har arbetat. Rapportförfattarna har också studerat skillnader mellan olika grupper, till exempel mellan kvinnor och män och mellan personer födda i olika delar av världen.

Man hittar inget som tyder på att Rusta och matcha fungerar bättre för vissa grupper. Resultaten är i linje med tidigare internationell forskning och visar att det inte är någon skillnad i hur snabbt privata och offentliga entreprenörer får arbetssökande i arbete.

En högre andel resultatbaserade uppdrag kan ha betydelse

De fristående leverantörerna fick både en grundersättning för varje deltagare och en uppsättning resultat om den arbetssökande fick ett fast jobb eller började studera. Ersättningen delades in i tre nivåer baserat på deltagarnas bedömda jobbchanser. De deltagare som leverantörerna fick mer betalt för klarade sig inte bättre på arbetsmarknaden jämfört med arbetssökande med samma bedömda jobbchanser som placeras på en nivå med lägre ersättning. En högre prestationsbaserad ersättning för leverantörerna ger dock ett något bättre resultat än en högre ersättning för företaget.

Läs mer på ifau.se Läs rapporten i sin helhet på www.ifau.se eller beställ ett tryckt exemplar från ifau@ifau.uu.se.

(https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2024/rapporten-i-korthet-2024-17-en-effektutvardering-av-arbetsformedling-med-fristaende-leverantorer.pdf)